Så här fungerar
det på Nya Munken

Vi på Nya Munken fokuserar allt helt på att våra elever goda grundkunskaper för att de ska komma väl förberedda till gymnasiet och för att de ska få förutsättningar att realisera sina planer och drömmar inför framtiden. Vi vill göra det tillsammans med dig som vårdnadshavare. Tillsammans ska vi under högstadiet ge ditt barn en bra grund att stå på i livet. Här nedan finns en kort introduktion för dig som har ditt barn hos oss.

Vår styrkedja – vem gör vad?

Vår styrkedja – vem gör vad?

Nya Munken är en friskola men samma krav gäller för alla utförare när det gäller ledning och ansvar för skolverksamheten. För att beskriva de olika rollerna och ansvar talar man om styrkedjan. På Nya Munken fungerar styrkedjan så här:

Eleven har rätt till god utbildning i en trygg miljö. Vi gör eleven delaktig och eleven får möjlighet att berätta för läraren hur undervisningen fungerar på olika sätt. Mentor ansvarar för att varje elev får det stöd som behövs och ansvarar för att berätta för rektor vad som behövs. Respektive ämneslärare ansvarar för att planera, genomföra och följa upp sitt arbete i klassen. Lärarna är organiserade både i arbetslag där alla som jobbar med samma klass träffas och i ämneslag, där alla lärare i samma ämne samverkar.

Skolledningen leder arbetet och ska se till att varje elev får den undervisning han eller hon har rätt till. Rektor tar reda på lärarnas och elevernas behov. En del saker åtgärdar rektor själv, en del måste tas upp med huvudmannen. Skolledningen på Nya Munken består av en rektor och två biträdande rektorer som fördelar arbetet mellan sig.

Huvudmannen ska se till att det finns förutsättningar och resurser för skolans verksamhet och utveckling. På Nya Munken är styrelsen huvudman för skolverksamheten och det är styrelsen som har dialogen med rektor för att förstå skolans verksamhet och behov.

Nya Munkens styrelse väljs av ägarna. Majoritetsägare till Nya Munken är stiftelsen Nya Munkens vänner. Stiftelsen är helt ideell och inga eventuella vinster delas ut till ägarna, utan allt återinvesteras i skolverksamheten. Är du intresserad av Nya Munkens ekonomi så hittar du alla offentliga räkenskaper exempelvis på siten Alla Bolag.

Nya Munken står precis som alla andra skolor under tillsyn av Skolinspektionen. Tillsynen utövas genom tillsynsbesök vid skolan. Protokoll från den tillsyn som genomfördes, utan anmärkning, våren 2017 finns på Skolverkets hemsida

Organisation

Vår arbetsorganisation - arbetslag,
ämneslag och basgrupper

Vi har åtta parallella klasser i varje årskull med 23-24 elever per klass, vilket gör ca 555 elever. Skolledningen består av rektor och två biträdande rektorer som leder drygt 80 medarbetare varav drygt 60 pedagoger. Utöver våra lärare har vi exempelvis skolsköterskor, kurator, kock, specialpedagog och servicepersonal.

Arbetslag

Arbetslagen består av alla lärare som jobbar med samma klasser. Det finns fyra arbetslag de följer klassen alla tre årskurserna. Syftet med arbetslagen är att skapa bra förutsättningar genom att dela information och samordna undervisningen för grupper och individer.

Ämneslag

Ämneslagen består av alla lärare som undervisar i ett specifikt ämnesområde. Fokus ligger på gemensam läsårsplanering, gemensam utveckling av ämnet, beslut om läromedel, kunskapsutbyte, samordning av bedömning och betygssättning.

Basgrupper

Redan från skolstarten delas klasserna in i mindre sk basgrupper. Basgrupperna är en viktig del både i vår uppstart där vi jobbar teamutvecklande processer och fortsättningsvis där basgruppen fungerar som en arbetsgrupp under den fortsatta undervisningen.

För att realisera vår vision om att skapa de bästa förutsättningarna för alla elever hos oss behöver vi ha en fungerande organisation för pedagoger och stödpersonal. Läs mer om hur vi jobbar här nedan.

 

Arbetslag

Vi har valt en organisation med fyra parallella arbetslag bestående pedagoger med stor spridning av ämneskompetenser som följer eleverna alla tre åren i högstadiet. Som komplement har vi ett femte arbetslag bestående av vårt resursteam innehållande specialpedagoger, speciallärare och resurslärare för elever i behov av särskilt stöd. Varje arbetslag har en arbetslagsledare som strukturerar och leder arbetslagets möten och fungera som en informationskanal mellan arbetslaget och skolledningen. Arbetslaget träffas varje vecka och går genom:

  • Läget i klasserna, där mentorerna får möjlighet att upplysa om det är något övriga behöver känna till.
  • Planerade prov och förhör, för att skapa en överblick av elevernas arbetsbelastning
  • Samverkan med elevhälsoteamet om elever som har anpassningar och stöd.
  • Läsårsplanering
  • ”På-gång” i olika ämnen, tematiskt arbete, studiebesök och liknande praktisk planering
  • Planering av schemabrytande aktiviteter
  • Utvecklingsprojekt och kollegialt lärande/erfarenhetsutbyte

 

Ämneslagen

För att ge möjlighet till planering mellan alla lärare som undervisar i samma ämne så har vi även ämneslag. Ämneslagen träffas regelbundet för att:

  • Planera läsåret i respektive ämne
  • Förbereda för nationella prov, för de ämnen som berör
  • Diskutera ämnesfrågor
  • Besluta om läromedel, stödmaterial mm
  • Besluta om användning av digitala och andra alternativa verktyg
  • Planera studiebesök och temadagar

 

Basgrupper och Teamutvecklande läsårsstart


Bakgrund

För att nå läroplanens övergripande mål där trygghet, studiero och kunskapsmål står i fokus arbetar vi förebyggande, strukturerat och medvetet med ett upplägg kring basgrupper. Processen bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet där elevens lärande och trygghet tränas med olika metoder för att bygga en grupp och att utveckla medvetenheten kring sitt eget lärande. Samlingsnamnet för metoderna är kooperativt lärande.

Nya Munken tar emot elever från många olika skolor och det är viktigt att varje elev snabbt känner tillit och trygghet i sin klass för att få de bästa förutsättningarna för sitt lärande.


Syfte
  • Minska mobbning
  • Skapa nya kontaktvägar för alla elever
  • Skapa positiva ledare
  • Träna eleverna att aktivt hjälpa och stötta varandra
  • Få eleverna att se att olikhet ger styrka
  • Skapa bättre förutsättningar för lärandesituationen i klassrummet
  • Skapa en god upplevelse av skolan och lärande

Effekter av kooperativt lärande
  • Större kunskapsinhämtning
    Inlärda kunskaper bibehålls och befästs
  • Fler nya idéer och utvecklad förmåga att inta nya perspektiv
  • Tänkande på högre kognitiv nivå och med större användning av metakognitiva strategier
  • Överföring av kunskaper mellan grupp och individ, och från en situation till en annan, samt generalisering av kunskaper
  • Positiva attityder till ämnesinnehållet och högre inre motivation att lära sig
  • Positiva relationer mellan elever och större acceptans av olikheter
  • Högre delaktighet
  • Utvecklad samarbetsförmåga
  • Psykologiskt och emotionellt välmående

Trygghetsarbete

Trygghetsarbete

Alla har rätt att känna sig trygga i skolan! Trygghetsteamet träffas varje vecka under läsåret för planering, uppföljning och utvärdering av trygghetsarbetet och behandlar även aktuella ärenden. Nya Munken har en Likabehandlingsplan som utgör grunden för arbetet för en trygg skolmiljö och i slutet av varje läsår görs en kartläggning i Trygghetsenkäten som genomförs både bland elever och medarbetare.

Teamet stöttar också mentorer i att genomföra elevsamtal och kartlägga situationen då kränkningar ägt rum. Du kan kontakta trygghets teamet på mail eller genom att kontakta rektor, våra specialpedagoger eller någon inom elevhälsan. Kontaktuppgifter hittar du på kontaktsidan.

Elevhälsa

Elevhälsa

Elevhälsans arbete leds av skolans rektor. På Nya Munken finns ett elevhälsoteam. I elevhälsoteamet ingår rektor, skolsköterska, kurator, psykolog och specialpedagog. Även skolläkare är kopplad till elevhälsan. Varje profession inom elevhälsan har ett särskilt ansvar att bidra med sin specifika kompetens och att samverka med övriga inom elevhälsan, skolan och utanför skolan. Du kan läsa mer om vår elevhälsa, hitta kontaktuppgifter och öppettider på undersidan för elevhälsa.

Ordningsregler

Förväntningar och ordningsregler

Det är vi tillsammans, elever, vårdnadshavare och medarbetare, som skapar förutsättningarna för en trygg skolmiljö och en bra utbildning. 

Vi har formulerat våra förväntningar på er och vad ni kan förvänta er av oss samt ett fåtal ordningsregler i ett dokument som går ut till alla elever i början av varje läsår. Samtidigt skickar vi ut ett trivselmedgivande som ska undertecknas av alla elever och vårdnadshavare som ett kvitto på att alla tagit del av förväntningar och ordningsregler.

Betyg

Bedömningar och betyg

Betyg sätts en gång per termin och ska spegla elevens kunskaper fram till dess alltså inte enbart terminen. I högstadiet relaterar vi hela tiden till kunskapskraven som ska ha uppnåtts i åk 9 på vårterminen då ett slutbetyg sätts.

Bedömningsunderlag inhämtas av läraren på många olika sätt och ett betyg är inte enbart beroende av hur det gått på de skriftliga proven och uppgifterna. En lärares bedömningskompetens är så mycket mer än en siffra eller bokstav på ett prov. Läraren ska tydligt kunna redogöra för varför ett betyg är satt och det sker oftast löpande i dialog med eleven under terminen. Ett betyg ska inte vara en överraskning.

Betygsskalan består av bokstäverna A-F där A är det högsta betyget och F är ett icke godkänt betyg. Ett F betyder att de kunskaper eleven visat under lektioner, muntligt och på skriftliga uppgifter inte nått en godkändnivå. Det finns ytterligare en variabel i betygssystemet och det är streck (-). Med ett streck menas att läraren inte fått tillräckligt med underlag för att kunna sätta ett betyg. Det kan finnas flera anledningar men det vanligaste är att eleven varit frånvarande av olika anledningar såsom sjukdom, skolk eller annat. 

Vill du veta mer om det svenska betygssystemet så finns mer att läsa hos Skolverket.

För en introduktion i hur betygssättning sker enligt gällande läroplan kan du se en kort film. Vi i skolan svarar gärna på frågor om bedömning och betygssättning. Passa gärna på att ställa dina frågor om bedömning och betyg vid föräldramöten och utvecklingssamtal

Särskilt stöd

Särskilt stöd

Alla skolor har skyldighet att ge sina elever förutsättningar att nå de uppsatta kunskapsmålen. Om en elev mot förmodan inte når dessa mål eller riskerar att inte nå dem, ska den eleven få stöd i form av extra anpassning eller särskilt stöd.

När man pratar om extra anpassningar så är det en mindre stödinsats som normalt är möjligt att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen utan att det krävs något formellt beslut. Exempel på extra anpassningar kan vara; ett särskilt schema över skoldagen, ett undervisningsområde förklarat på annat sätt, extra tydliga instruktioner, stöd att sätta igång arbetet, hjälp att förstå texter, digital teknik med anpassade programvaror, anpassade läromedel, någon extra utrustning, extra färdighetsträning eller enstaka specialpedagogiska insatser.

Särskilt stöd handlar, till skillnad från stöd i form av extra anpassningar, om insatser av mer ingripande karaktär som oftast inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig personal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Ofta blir särskilt stöd nödvändigt när elevens behov av stöd är mer omfattande och varaktigt. Skolan måste göra en utredning (pedagogisk kartläggning) innan man bestämmer sig för att ge särskilt stöd. Rektorn är den som ska se till att man gör en sådan utredning och som sedan beslutar om särskilt stöd. Särskilt stöd måste dokumenteras i ett så kallat åtgärdsprogram. Här fyller elevhälsan en viktig roll. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas om en utredning visar att en elev är behov av särskilt stöd. Exempel på särskilt stöd kan vara regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne, till exempel undervisning av en speciallärare under en längre tid, placering i en särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning, anpassad studiegång, vilket innebär avvikelser från timplanen och de ämnen och mål som gäller för utbildningen, exempelvis att ett ämne eller delar av ett eller flera ämnen tas bort.

Här kan du läsa mer om extra anpassningar och särskilt stöd hos Skolverket. 

Frånvaro och ledighet

Frånvaro och ledighet

Vi förväntar oss att alla elever kommer till skolan varje skoldag och vi måste följa upp om någon uteblir. Därför är det viktigt att ni som vårdnadshavare hjälper oss att anmäla om eleven av någon anledning inte kommer till skolan.

Sjukanmälan

Sjukanmälan görs i första hand i Munkenportalen. Om ditt barn är sjukt mer än en dag så behöver du anmäla ditt barn varje dag. Om du saknar möjlighet att sjukanmäla i Munkenportalen finns en telefonsvarare, ring 32 99 66. Vill du prata med någon på expeditionen så går det bra efter 8.15.

 

Ledighet

För ledighet under läsåret, utan för loven, så gäller skollagens bestämmelser. Rektor kan bevilja kortare ledighet för enskilda angelägenheter, upp till en maxgräns om 10 dagar under ett läsår. Ansökan prövas av rektor i varje enskilt fall och beslutet ska grundas på en helhetsbedömning av elevens situation. Gäller ledigheten endast del av en dag beviljar mentor ledigheten. För ledighet längre än en dag ska ledighetsansökan lämnas in.

Munkenportalen – digitala lärplattformar

Munkenportalen och Lärande

Vi använder digital teknik för att underlätta och förbättra kommunikation och information mellan skolan och hemmet och som vårdnadshavare har du två olika webbaserade ingångar till oss.

Munkenportalen

I Munkenportalen kan du ändra dina kontaktuppgifter som vårdnadshavare, sjukanmäla ditt barn, se vilka lärare som undervisar i ditt barns klass med mera. Du hittar direkt länk till Munkenportalen under Vårdnadshavare i toppmenyn. Snabbguide till Munkenportalen [textlänk till pdf Snabbguide]

Lärande

I Lärande  kan du följa elevens utveckling i olika ämnen. Du hittar alla bedömningar som våra lärare gör under läsåret, dokumentation från utvecklingssamtal m.m. EN direktlänk till Lärande finns under Vårdnadshavare i toppmenyn. Det finns en film som visar hur du kan använda dig av lärande (de två sista delarna, schema och blogg, som visas i filmen har inte vi på Nya Munken.)

Året på Munken

Året på Munken

Det är gott om traditioner och fasta händelser på Munken, från skolstartsveckan till Årets Munk, niornas avslutningsmiddag och skolavslutningen. Traditioner och schemabrytande aktiviteter ger oss möjlighet att utveckla andra färdigheter, bygga gruppdynamik, testa gränser och umgås elever och medarbetare på ett annat sätt än i vardagen. Vi tycker att det är en viktig del i det som gör Nya Munken till en bra skola. 

Nya Munken - våra elever i centrum

Dokument och blanketter

Styrdokument och blanketter

Det finns mycket mer än det som beskrivs ovan som vi skulle vilja berätta om hur vi jobbar med olika frågor, våra rutiner och vårt utvecklingsarbete. Vi svara gärna på frågor och du är välkommen att ta del av våra viktigaste styrdokument. Vi har också samlat de blanketter du kan behöva som vårdnadshavare. Följ länken här eller använd direktlänken under Vårdnadshavare i toppmenyn.

ledighetsansöka_miniatyr